Follow

Mitt i paniken, vart får man hjälp?
Vet du hur det känns att inte kunna ställa sig upp på egen hand när man vaknar på morgonen? Att skrika ut i smärta det första man gör på morgonen och tårarna kommer rullandes ner för kinderna när man får hjälp att försöka resa sig upp, att inte få på sig kläderna själv, att inte knappt klara av ett toabesök. 
Det är min morgon, min dotter kommer inspringandes när hon hör sin mamma gråta för att kunna hjälpa till och trösta mamma. 
Det är ren och skär smärta att se sina barn så oroliga över den personen som ska skydda dom. 
Läkartider är så långt bort, 9 dagar kvar till läkarbesök, 9 dagar... det känns som en evighet... 
Ringde sjukgymnast i hopp om att få träffa någon innan de nio dagarna men 1 vecka tills det fanns tid. Jag känner mig helt hjälplös, inga smärtstillande funkar. Vad gör man? 
Tanken som for genom huvudet när jag hade kommit upp ur sängen var "ska jag vrida till mig så disken går åt helvete för då kommer jag in direkt". Det är smärtan som talar, en människa kan hantera så mycket smärta men förr eller senare så orkar man inte mer, då kan de mest konstiga sätten kännas som den ända utvägen. 
Jag kände mig så bra igår under dagen, jag trodde att nu är det värsta över och jag kan snart återgå till ett relativt normalt liv men någon gång under kvällen så hände något med ryggen igen och det har varit en hemsk natt, vaknar varje gång jag vänder på mig, det pulserar och ilar i hela benet, ryggen känns som om den håller på att tryckas ihop totalt. 
Det är plågsamt att inte kunna leka med sina barn, hjälpa till, gosa med dom, ge dom tröst när dom är ledsna, det är något sjukt plågsamt. 
Varg hade sagt på dagis igår att mamma har ont i ryggen och visat på sig själv vart jag har ont, han är 3, han ska inte ens behöva veta sånt här, eller när han säger till mig att jag behöver ta det lugnt. Jag ska ju finnas där för dom när dom behöver mig och just nu kan jag inte ens sitta i soffan med dom.
Skapande
Har verkligen fått mer tid till mitt egna skapande och det är så otroligt skönt, dock kommer ju allt sånthär småpill med ett pris men vad jag har saknat att arbeta i trä. 
Den sista tiden har det både blivit ett nytt runset, 24 små träbrickor handtäljda och brända av mig själv, det är mycket jobb men det är så värt det och den känslan bara att få göra något som man älskara så mycket den är under. 
Det har också blivit en vikingatida inspirerat halssmycke i päronträ, det tog mig 3 gånger att få till det, träet bara sprack när man nästan var klar men banne den som ger sig och till sist så gick det :) 
Vara i skogen, kula, fota, redigera, vara med min familj, ha kul, stressa ner, känna lycka, ja det är det jag har gjort det sista. 
Har mått så fenomenalt bra och det tänker jag fortsätta med, enbart fokusera på det som gör mig gott och det ger alltid så mycket mer i slutändan, t ex så går mina bilder otroligt bra på en av mina fotografiska sidor och får mängder med inspirationstjärnor (en viss kategori där man hamnar när foton tillräckligt inspirerande), blivit delad massor av gånger och snart kommer boken jag har blivit publicerad i :D Ska bli så kul att se sin egna bild i en bok :D 
Nu har ja massa nytt jag planerar, bland annat har jag börjat rita igen och ritat upp ett mönster som jag ska prova på att använda när jag håller på med pyrografi :) 
Ja jag håller på med mycket saker och har lätt för det kreativa, pyrografi är något jag har sysslat med i ca 4 år tror ja det blir, det är sjukt kul att bränna  in mönster så som på runorna ovanför, skapa bild med brännpenna. 
Jag sålde smycken förut som jag hade gjort med bland annat runor, livetsträd och så vidare men har inte haft tid på jättelänge att skapa i den utsträckningen som jag hade innan men det är det jag håller på att ändra på :) 
Arbete i lappland
Västmanland har sitt egna lilla Lappland, ligger mellan Gunnilbo och Skinnskatteberg och där har vi varit med jobbet idag för att försöka klura ut hur vi ska lyckas få in ett vindskydd 2,5 km in i myrmarken. 
Det kommer att bli knepigt men vi ska se om vi kan köra över myren när det har fryst tillräckligt för att kunna frakta ut ett vindskydd. 
Eftersom det är ett naturreservat så får vi ju inte åka för mycket där inne med fyrhjulingen för det får inte bli några skador på naturen så det gäller att planera allt i förväg och se om man kan finna alternativa smidiga vägar ut dit men hur man än vänder och vrider på det så kommer det bli väldigt intressant. 
Men jag tror att det kommer bli så mysigt där ute med vindskydd och grillplats för det är verkligen orörd vildmark och det är så lugnt och så fridfullt. 
Jag har gått igenom en karta också över området för att se om det finns någon alternativ väg in, hittade en stig som är utmarkerad på karta så ska kolla om den stigen funkar nästa vecka och sen får vi börja planera hur vindskyddet ska se ut och efter det är det bara att vänta till vintern har kommit tillbaka.