Follow

Ulvdottir

Mitt i paniken, vart får man hjälp?
Vet du hur det känns att inte kunna ställa sig upp på egen hand när man vaknar på morgonen? Att skrika ut i smärta det första man gör på morgonen och tårarna kommer rullandes ner för kinderna när man får hjälp att försöka resa sig upp, att inte få på sig kläderna själv, att inte knappt klara av ett toabesök. 
Det är min morgon, min dotter kommer inspringandes när hon hör sin mamma gråta för att kunna hjälpa till och trösta mamma. 
Det är ren och skär smärta att se sina barn så oroliga över den personen som ska skydda dom. 
Läkartider är så långt bort, 9 dagar kvar till läkarbesök, 9 dagar... det känns som en evighet... 
Ringde sjukgymnast i hopp om att få träffa någon innan de nio dagarna men 1 vecka tills det fanns tid. Jag känner mig helt hjälplös, inga smärtstillande funkar. Vad gör man? 
Tanken som for genom huvudet när jag hade kommit upp ur sängen var "ska jag vrida till mig så disken går åt helvete för då kommer jag in direkt". Det är smärtan som talar, en människa kan hantera så mycket smärta men förr eller senare så orkar man inte mer, då kan de mest konstiga sätten kännas som den ända utvägen. 
Jag kände mig så bra igår under dagen, jag trodde att nu är det värsta över och jag kan snart återgå till ett relativt normalt liv men någon gång under kvällen så hände något med ryggen igen och det har varit en hemsk natt, vaknar varje gång jag vänder på mig, det pulserar och ilar i hela benet, ryggen känns som om den håller på att tryckas ihop totalt. 
Det är plågsamt att inte kunna leka med sina barn, hjälpa till, gosa med dom, ge dom tröst när dom är ledsna, det är något sjukt plågsamt. 
Varg hade sagt på dagis igår att mamma har ont i ryggen och visat på sig själv vart jag har ont, han är 3, han ska inte ens behöva veta sånt här, eller när han säger till mig att jag behöver ta det lugnt. Jag ska ju finnas där för dom när dom behöver mig och just nu kan jag inte ens sitta i soffan med dom.
Johanna

Skickar en styrkekram och hoppas på att du får all hjälp du behöver illa kvickt, en ska inte behöva må sådär<3

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress