Follow

Ulvdottir

Hur klarar alla andra det?
Jag har inte hunnit med något de senaste dagarna och medicinen jag äter gör mig så fruktansvärt trött så jag har inte alls orkar och all tid har gått till barnen. 
Igår efter jobbmöte som handlade om vad jag kan bidra med och vad jag kan och så vidare slutade med att jag eventuellt kommer att få jobba mer med att få kommunen att växa och locka turism. Helt enkelt göra kommunen attraktiv och även markera ut vandringleder och så vidare så mycket skogstid för min del :) 
Kommer berätta mer när jag väl har kommit in i arbetet.
Men efter jobbet och en bit in på eftermiddagen så hamnade vi hos farmor och farfar. 
Farfar var ute och plockade äpplen och ungarna ville genast vara med och självklart smaka. Åh vad jag längtar efter ett hus på landet för att vardagen för oss ska fungera bättre, dom älskar att vara ute och pula i trädgården och bara knalla runt men dessvärre funkar inte det här där jag bor just nu:( Vilket är väldigt tråkigt för dessa små.
Vi stannade hos farfar och farmor en stund och åt där ute för att sedan åka hem och lägga små troll.
Jag vet inte riktigt vad som försigår med mina troll men de är fruktansvärt klängiga på mig, sätter jag mig i soffan så ska de sitta i knät båda två även fast pappa sitter bredvid, vart jag än går så har jag en svans efter mig som skriker efter uppmärksamhet och jag hinner inte få något gjort under en dag. 
Natten har varit helt makalös 02:43 kom Vittra in och vägrade somna om, 03:10 kom Varg och 03:25 gick vi upp för det fanns ingen mening med att ens försöka längre. 
I skrivande stund är klockan 05:45 men detta postar senare.
Just nu känner jag en hopplöshet över min vardag, jag har inte tid till träning, har inte tid till att redigera och göra det jag måste för min karriär skull, jag har inte tid för hushållet och jag och gubben har aldrig tid för varandra, hur fixar man det? Hur fixar alla andra det? 
Vi har aldrig barnvakt på båda barnen så vi är alltid bundna till att sitta hemma vilket börjar tära något sjukt på oss, att vi aldrig kan umgås mer än i soffan vilket mer gör mig rastlös.
Förstår inte hur andra klarar av allt? eller är det bara ett spel för utomstående och innanför stängda dörrar vet man aldrig vad som händer. 
Jag är helt slutkörd, jag är så trött att jag är glad om jag orkar vara vaken efter 21 på kvällarna, stressen bygger på pga att jag inte hinner med det som jag borde ta tag i och det gör att ångesten trappar upp. 
Jag måste verkligen berömma alla mammor med heltidsjobb och barn som fixar allt runt omkring, jag förstår inte hur ni gör, när sover ni? Eller har ni en magisk lösning som funkar ;) 
Grodan

Låter ju som ett toppenjobb för dig :)

Svar: Ja det känns som det i alla fall :)
Ulvdottir

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress