En herrans massa funderingar

Ibland, speciellt mitt på dagarna och nätterna så fastnar jag i min egen hjärna där funderingarna härjar fritt angående mitt fotande och att nå ut till er på bästa möjliga sätt. 
Jag kan verkar rätt antisocial men jag är så van vid att göra allt själv att det nästan blir konstigt att ha vänner och så i mitt liv hela tiden, sen kan jag framstå som väldigt blyg och tystlåten framför människor men det är mestadels för att jag har inga problem att bjuda på mig själv men jag vet sällan vad jag ska säga. En klassens clown skulle man kunna kalla mig. 
 
Har skickat efter 4 bilder för att testa min skärm och jag hoppas verkligen att de kommer tillbaka som jag förväntar mig att de ska se ut så jag kan börja sälja mer aktivt, jag vill ju sälja min konst, det är ju mina älsklingar och en utställningen skulle inte alls vara fel just nu, om så bara i denna kommunen för att fler ska få se det jag älskar så mycket. 

Jag har en underbar följarskara och bemöts bara med dom finaste kommentarerna och det är jag glad över, har många vänner som stöttar mig i mitt fotande och skapande men dock väldigt få som vill stötta genom att faktiskt köpa mina foton eller dela mina sidor/foton m.m. Är man ego när man tänker så? Jag tycker inte det är egoistiskt att vilja att dom som påstår sig stötta ens arbete ska dela vidare till sina vänner och bekanta, det är ju så man når ut, eller så kanske jag är egoistisk helt enkelt. 

Men hur som haver när mina testbilder kommer i brevlådan så håller vi tummarna för att de kommer vara galanta och se ut som jag har förväntat mig för då har jag lite planer som jag har funderat på  under förmiddagen så jag kan få till ett möte med Linda på influencers of Sweden. Skulle behöva det, ibland måste man ju investera i sig själv om man ska komma vidare så man inte trampar på samma ställe hela tiden. 

Kommentera här: